Kromatografi

Lägg provet i en petriskål

Lägg provet i en petriskål

När man gör en bakterieodling, tar man ett prov och lägger det i en liten rund glasskål. En sådan petriskål har fått sitt namn efter en tysk bakteriolog, Julius Richard Petri, som uppfann den redan år 1877. Tio år senare kom man på att den lilla petriskålen ska ha ett lock också, för att provet ska hållas rent. Det kan vara till exempel vid en kontroll på en restaurang eller i ett kök, där man vill påvisa förekomst av olika bakterier, men man vet inte vilka det är, exakt. Petriskålar är alltså en väldigt bra uppfinning för att kunna ta reda på det. Även på vårdcentraler och i laboratorier inom forskningsverksamhet har man stor nytta av att se vad prover innehåller.

 

Provet ska växa till sig

För att kunna studera bakterierna närmare, vill man odla dem, och ge dem näring, så att kolonin växer. Petriskålen förses med en agarplatta, ett gelmaterial gjort av en sorts rödalger, och den lilla skålen kan ibland också placeras i en inkubator, en typ av förfinat värmeskåp. Då har man de mest gynnsamma omständigheterna för tillväxten. Att skålen och locket är av glas gör det lätt att se innehållet, och man ser förstås också hur mycket bakteriekolonin har vuxit.

 

 

Behöver du skaffa en petriskål?

Förmodligen behöver du då även annan laboratorieutrustning. Gå in på en professionell hemsida, som har listat det mesta och det bästa i branschen. Där kan du också få värdefull information, instruktioner och utbildningsförslag. Samtidigt som du kan beställa, får du också inspiration och nyheter. Det är en sida för proffs, och flera leverantörer är representerade med sitt sortiment, så du kan välja mellan flera olika modeller av till exempel en petriskål. Det vanligaste är runda petriskålar i glas, men det finns andra sorter också. Du väljer lätt det som passar bäst för just dina arbetsuppgifter.