Renovera stol så får gamla stolar nytt liv

En gammal stol kan bära på minnen, historia och hantverk som sällan går att köpa nytt. När en favoritstol börjar knaka, bli vinglig eller få trasig sits uppstår frågan: ska den kastas eller lagas? Allt fler väljer att renovera stol i stället för att köpa nytt. Det sparar både pengar och miljö, och ger dessutom en möbel med unik karaktär.

Att renovera en stol handlar inte bara om att byta en sits eller dra i några skruvar. För äldre, hantverksmässigt tillverkade stolar krävs ofta ett metodiskt arbete med trä, lim, tappar och flätningar. Med rätt kunskap går det dock att återställa stabilitet, komfort och utseende så att stolen håller i många år till.

Förarbete, stabilitet och träarbete

En lyckad renovering börjar nästan alltid med en noggrann genomgång av stolens skick. Här spelar konstruktionen stor roll. Många äldre stolar är ihopfogade med trä-tappar som sitter i hål, ofta låsta med små träpinnar. När träet torkar över tid blir tapparna lösa och stolen blir vinglig.

Ett första steg är därför att kontrollera:

– Hur stabil är stolen när någon sitter på den?
– Rör sig rygg, ben eller armstöd?
– Finns synliga sprickor i träet eller runt tapparna?

Om stolen är ostadig behöver den ofta plockas isär. Det görs genom att försiktigt ta bort de pinnar eller pluggar som låser tapparna, ibland med hjälp av puns eller borr. Därefter kan stolens delar separeras utan att träet skadas mer än nödvändigt. I samband med isärtagningen passar hantverkaren på att:

– Rengöra fogar från gammalt, sprött lim
– Kontrollera om tappar eller hål är skadade
– Byta ut trasiga delar där det behövs

När ytorna är rena limmas stolen ihop igen, ofta med trälim av god kvalitet. Rätt limning och torktid är avgörande för lång hållbarhet. Om fogar lämnas slarvigt rengjorda eller limmet fördelas ojämnt riskerar stolen att snabbt bli vinglig igen.

Samtidigt kan träet ses över estetiskt. Repor kan slipas, småskador spacklas och ytan kan sedan oljas, vaxas eller lackas beroende på stolens stil och användning. Målet är att bevara så mycket som möjligt av originalkänslan, men ändå ge stolen skydd och ett fräscht utseende.

Material och tekniker för flätade sitsar

När stolens stomme är stabil kommer nästa fråga: hur ska sitsen eller ryggen återskapas? Här finns flera traditionella tekniker, var och en med sitt eget uttryck och sina utmaningar. Vanliga material är rotting, sjögräs, papperssnören och andra naturmaterial.

Rottingflätning är kanske en av de mest kända metoderna. Den klassiska franska flätningen, ofta sedd på äldre caféstolar, bygger på ett oktagonmönster i sju lager. Materialet kommer från rottingväxter av släktet Calamus, som bearbetas till tunna skenor. Arbetet är tidskrävande och kräver tålamod, men resultatet blir ett starkt och luftigt mönster med tydlig hantverkskänsla. För vissa stolar används i dag färdigflätade rottingnät som fästs i ramen med hjälp av en rottinglist som limmas på plats. Det är ett snabbare alternativ, men fortfarande med traditionell känsla.

En annan vanlig teknik är kuvertflätning. Som namnet antyder liknar mönstret ett kuvert där snören löper från hörn till hörn runt ramen. Flätningen sker oftast motsols, där snörena korsar varandra i rät vinkel vid hörnen. Korsningarna bildar diagonala linjer som rör sig mot mitten, vilket ger ett stabilt och harmoniskt utseende. Kuvertflätning kan utföras i danskt papperssnöre, sjögräs, säv och liknande material.

Danska stolar från formgivare som Hans J. Wegner, Börge Mogensen eller Niels Møller är ofta försedda med avancerade flätningar. Här används tekniker som tuskaftsflätning, kypertflätning och olika varianter av kuvertflätning. Materialen är vanligen sjögräs, rotting eller danska papperssnören. Dessa stolar ställer extra krav på noggrannhet, eftersom flätningen är en så viktig del av stolens design. Felaktigt val av material eller för grov snördimension kan snabbt förstöra helhetsintrycket.

För den som vill renovera en flätad stol själv är det klokt att börja med enklare mönster och följa tydliga steg-för-steg-instruktioner. Mer avancerade mönster kräver ofta erfarenhet för att få jämn spänning, raka linjer och ett hållbart resultat.

När lönar det sig att anlita hantverkare?

Alla stolar är inte värda en omfattande renovering, men många fler än man tror kan få ett nytt liv. Värdet kan vara ekonomiskt, historiskt eller känslomässigt. En enkel köksstol från 60-talet kanske inte har något högt marknadsvärde, men om den funnits i familjen länge kan en renovering ändå kännas självklar.

Följande frågor kan hjälpa när man funderar på om en professionell renovering är rätt väg:

– Är stolen byggd i massivt trä med gedigna fogar?
– Finns en kvalitetsstämpel, designer eller tillverkare som är känd?
– Har stolen en speciell form eller flätning som är svår att ersätta med en ny möbel?
– Betyder stolen något personligt för ägaren?

Om svaret ofta blir ja är renovering nästan alltid ett bra alternativ. Professionella korgmakare och stolflytare har verktyg, material och erfarenhet som sparar mycket tid och misslyckade försök. De kan också ge råd kring vilka material och tekniker som passar bäst för just den stol som ska räddas.

För äldre flätade stolar är specialkunskap extra viktig. Felaktig hantering kan försvaga träet, förstöra originalhålen för rotting eller skapa spänningar som gör att flätningen går av i förtid. Ett proffs kan också avgöra vad som går att bevara och vad som bör bytas ut för att förena hållbarhet med autenticitet.

Den som söker hjälp med att renovera flätade stolar, rotting, sjögräs- eller papperssnörsitsar kan vända sig till exempelvis Ölandskorgmakeri. Företaget, som nås via olandskorgmakeri, arbetar med allt från klassisk fransk rottingflätning till danska designstolar och kuvertflätningar, och kan ge råd kring både enklare och mer avancerade renoveringsuppdrag.